Dagen som började så bra...Slapp byta bajsblöjja och fick goosen att somna om kl 05. Vaknade med mina två småfolk först 07.30! Jag och "Lillfröken" pratade i kapp om hur skont vi fått sova. Tänk hur illa "Lillförken" sover annars när till o med hon uppskattar att få vakna utvilad.
Gossebarnet sover och tösen är på dagis. Antar att det är när man är själv och allt är lugnt som man absolut måste ha 100 projekt för att undvika grubblerierna.
Massa känslor bara kom över mig...Besvikelse, maktlöshet, ensamhet, uppgivenhet, ledsamhet och stor sorg...Vill bara sätta mig och gråta. Men det hjälper ju inte...
15 juni, 2011
Men det hjälper ju inte...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 från Dej till Mej:
Men vännen då, jag som tkr du är så himla bra...vill inte du skall jkänna så ju :/ Kramar om dig å hoppas att du snart inser vilken fantastiskt fin människa du är ♥♥
//Tessiloooan
Åh gumman, det kommer ju naturligt när jag tänker på dig...så det så...tihi å kramis!!
Skicka en kommentar