Du vet i bland ska man återberätta något men hur många fina ord eller adjektiv man använder så kan man aldrig förklara.
Orden räcker inte till. Det är inte innehållsrika nog. Hur du än öser på.
Precis så, är det med det fantastiska bröllopet mellan kära syster och hennes Jon.
På midsommarafton klockan 13.00 stod jag min brudtärnekompanjon Maria och så bruden, min kära syster utanför kyrkan och sa i mun på varandra: Nu. Nu står vi här. Det är dags...
Klockorna ringde i vad som kändes som i en evighet och när de tystnat var det vår tur.
In klev vi i kyrkan.
Det var magiskt!
Och återstoden av den dagen och aftonen som följde...
Det var ren och skär magi.
Så mycket kärlek. Så mycket värme.
Känslan som omgav det här bröllopet...Ja,som sagt...hur beskriver man det obeskrivbara???
Mitt tal lockade till vissa skratt, tårar fälldes och jag klarade mig igenom det utan att svimma. Jag var mer än nöjd förstås!
Mina och brudtärnekompanjonen Marias spex genomfördes även de med bravur.
Tänk-jag sjöng inför alla dessa människor???
Och inte en droppe alkohol i min kropp???
Hög på hormoner antar jag???
Det var ett så otroligt vackert bröllop. Om jag bara ens snuddar vid den känslan som omgav hela den dagen, på min egen eventuella bröllopsdag dåååå, då är jag mer än nöjd!
0 från Dej till Mej:
Skicka en kommentar