¨Yrkesskada

Jag är ÖVERFÖRTJUST i ljudet av smattrande tangentbord, ni vet rasslet när när någon skriver så där rysligt fort vid datorn.
Att man borde ha koll på fingersättningen och kanske vara lagom kvick på det utan att tjuvkika också hade jag inte en susning om. Innan skolan började.... Jag har övat som en tok. Just för att jag också vill bli så där snabb, ha blicken på skärmen istället för näsan bland tangenterna och låta fingrarna dansa så där ansträngningslöst över knapparna istället för att bara använda tre av fyra fingrar per hand.
Jag har verkligen avundats alla sekreterare jag mött under mina praktiker och på mitt nuvarande sommarvik. sitter vi ibland upptill 8 personer och skriver samtidigt. Jag brukar stanna upp och bara lyssna, allt annat är tyst- bara 8 tangentbord som rasslar, ordentligt! Det där ljudet avgudar jag. Yrkesskada....;)
Alla har under mina två års studerande sagt att det kommer, att med lite övning och tålamod så vips är jag där jag också. Det var först idag som jag kom på att testa mig- hur har jag utvecklats under de här åren?
Tadaaaaaaaaaaaa:




Med rätt fingersättning och utan tjuvkik! Jag är på riktigt god väg iaf! :)

Read More »»

Den hederliga gamla dagboken

Jag kom på det...att jag saknar en gammal dagbok. Att skriva för hand och på ett sätt som inte behöver anpassas för alla andra, kända som okända. Kanske rent av bara anpassa det till mina barn. Lärdomar. För det har jag då rakt fått. Det är häftigt egentligen hur mycket mer man klarar, än man tror. Och hur de jobbigaste perioderna blir minnen som man uppskattar i efterhand, just för att man gått igenom dem blivit så mycket starkare och/eller fått insikter man aldrig fått annars.

Read More »»