21 april, 2013
Innan du klagar...
Det sägs att man "det alltid finns någon som har det värre". Oftast tas det till när det gäller de mer extrema situationerna-liv/död, sjukdomar och fattigdom.
Och absolut- jag instämmer! Många gånger är vi snabbare på att hitta de lite sämre sakerna än de bra i våra liv. Samtidigt tycker jag att man måste få tycka att dagen känns usel och att livet könns jädrans motigt för saker som inte kanske behöver handla om liv/död, allvarligare sjukdomar eller ekonomiska kriser.
Om vi nu ska tänka på att andra har det värre, kan vi då prova att testa medkänslan i de "vanligare" sakerna också...
Innan du klagar på dina föräldrar-det finns barn som växer upp utan en eller båda föräldrarna.
Innan du kastar ut vikthets i olika sociala forum-du kan trigga någon annans ätstörning.
Innan du klagar på "grannens jobbiga unge" eller "andras elaka ouppfostrade barn"-de barnen är någon annans barn.
Någon annan som älskar just det barnet eller barnen lika mycket som du älskar dina egna.
Innan du klagar på att personer inte engagerar sig i ditt liv- hur mycket riktig tid har du själv lagt i deras?
Innan du klagar på oförstående personer- hur mycket chans har du gett dem att förstå?
Innan du klagar på folks attityd till dig-vad har du själv gjort för att bidra till den där attityden?
Jag kan bli så trött på prettoklagandet. Det där klagandet som är i det fördolda eller som för personen i fråga är OK men för nån annan gör det ont, men det lägger inte personen en millisekunds tanke på, för att de är så uppe i sitt eget att klaga eller att inte klaga.
Alla kan visst försöka med det söndertjatade "tänk positivt" men jag hävdar bestämt att alla lika väl (om inte mycket hellre) kan tänka på att prova tänka utanför sitt eget bo. Tänk om ALLA emellanåt försökte relatera till någon annan än sig själv.
Read More »»
Och absolut- jag instämmer! Många gånger är vi snabbare på att hitta de lite sämre sakerna än de bra i våra liv. Samtidigt tycker jag att man måste få tycka att dagen känns usel och att livet könns jädrans motigt för saker som inte kanske behöver handla om liv/död, allvarligare sjukdomar eller ekonomiska kriser.
Om vi nu ska tänka på att andra har det värre, kan vi då prova att testa medkänslan i de "vanligare" sakerna också...
Innan du klagar på dina föräldrar-det finns barn som växer upp utan en eller båda föräldrarna.
Innan du kastar ut vikthets i olika sociala forum-du kan trigga någon annans ätstörning.
Innan du klagar på "grannens jobbiga unge" eller "andras elaka ouppfostrade barn"-de barnen är någon annans barn.
Någon annan som älskar just det barnet eller barnen lika mycket som du älskar dina egna.
Innan du klagar på att personer inte engagerar sig i ditt liv- hur mycket riktig tid har du själv lagt i deras?
Innan du klagar på oförstående personer- hur mycket chans har du gett dem att förstå?
Innan du klagar på folks attityd till dig-vad har du själv gjort för att bidra till den där attityden?
Jag kan bli så trött på prettoklagandet. Det där klagandet som är i det fördolda eller som för personen i fråga är OK men för nån annan gör det ont, men det lägger inte personen en millisekunds tanke på, för att de är så uppe i sitt eget att klaga eller att inte klaga.
Alla kan visst försöka med det söndertjatade "tänk positivt" men jag hävdar bestämt att alla lika väl (om inte mycket hellre) kan tänka på att prova tänka utanför sitt eget bo. Tänk om ALLA emellanåt försökte relatera till någon annan än sig själv.
17 april, 2013
Men inte kan väl jag...
.
17 april, 2013
0
från Dej till Mej
Johorå min sju o dar! DU KAN!
Många gånger tror man inte att saker ska ordna sig. Många gånger tror man inte att man kan fixa saker. Jag är ju liksom bara jag. En av alla och bara en pytteliten typ i stora vida världen. Den sista månaden har jag klarat så mycket. Trots att jag inte trodde saker skulle ordna sig. Trots att jag inte trodde att jag skulle fixa det. Och grejen är att det blev så galet mycket bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig OCH jag lärde mig en massa på vägen. Så minsann...jag, en pytteliten typ i stora vida världen grejade det. Och belöningen: Drömjobbet och en fantastisk förväntan över vad som komma skall!
Och som pricken över i:et lyckades jag få min benoperation framflyttad 1 1/2 månad så operationen blev av rean igår. Så himlans nöjd! Inte märkvärdigt ont heller.
O annars...två uppgifter kvar i skolan innan examen varav den ena är själva examensarbetet. Overkligt! Till skillnad från många av klasskamraterna är jag inte direkt ivrig över examen. Jag tycker helt enkelt det är så himlans kul att plugga! Nu hoppas jag att jag kommer in på någon av de 16 kurser jag sökt så blir det förhoppningsvis både jobb o skola till hösten.
Read More »»
Många gånger tror man inte att saker ska ordna sig. Många gånger tror man inte att man kan fixa saker. Jag är ju liksom bara jag. En av alla och bara en pytteliten typ i stora vida världen. Den sista månaden har jag klarat så mycket. Trots att jag inte trodde saker skulle ordna sig. Trots att jag inte trodde att jag skulle fixa det. Och grejen är att det blev så galet mycket bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig OCH jag lärde mig en massa på vägen. Så minsann...jag, en pytteliten typ i stora vida världen grejade det. Och belöningen: Drömjobbet och en fantastisk förväntan över vad som komma skall!
Och som pricken över i:et lyckades jag få min benoperation framflyttad 1 1/2 månad så operationen blev av rean igår. Så himlans nöjd! Inte märkvärdigt ont heller.
O annars...två uppgifter kvar i skolan innan examen varav den ena är själva examensarbetet. Overkligt! Till skillnad från många av klasskamraterna är jag inte direkt ivrig över examen. Jag tycker helt enkelt det är så himlans kul att plugga! Nu hoppas jag att jag kommer in på någon av de 16 kurser jag sökt så blir det förhoppningsvis både jobb o skola till hösten.
12 april, 2013
Idag önskar jag
.
12 april, 2013
0
från Dej till Mej
att jag hade haft kvällen helt för mig själv. Behöver få vara ifred o reda ut vad i helsike som pågår i mitt huvud just nu.
Read More »»
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
