Jag hade nästan glömt...

Jag hade nästan glömt hur man loggade in på bloggen. Då har det minsann gått för lång tid sen senaste blogginlägget.
Men min frånvaro ÄR försvarbar!
När jag med nöd och näppe orkar hålla i en kaffekopp och resterande krafter går till familjen...ja då blir det inte mycket till övers för bloggen.
Och de sista veckorna har jag bara ojjat mig om hur tungt allt är.
Se därmed min frånvaro som en förskoning helt enkelt.

Bebisens planerade ankomst närmar sig med stomsteg.
Vågade mig på att bädda spjälsängen idag.
"Lillfröken" skrek ett förtjust skrik när hon kom hem från sin farmor och fick se sängen bäddad och färdig till bebisen.:)
Jag försöker bortse frå min oro och istället se det som att det är ett steg att förbereda hjärtat på att om allt vill oss väl blir hon storasyster inom kort.

Jobbade min sista dag i fredags förra veckan. Saknar mina helgalna arbetskamrater som bara den.
Min kära sambo har liksom tröttnat på mina skämt. Något kära Hannah ALDRIG skulle göra. :)

Nä, det blev visst bara dom här raderna idag.
När jag kommer tillbaka, ja det får vi se...Det står skrivet i stjärnorna. :)
Är faktiskt lite trött på bloggen också men jag stänger den inte utan låter den bara vara...
En dag så bara VIPS, är jag tillbaka igen!