YtTiK tHe WiIiIiIiLd Cat

10 mars, 2013

Upp som en sol

. 10 mars, 2013

och ner som en pannkaka.
Vad trodde jag egentligen? Att jag skulle sprida lite glädje, motivera och peppa någon annan? Att min glädje kunde delas?
Elakhet och andras behov av att plocka ner mig på jorden styr mig än.
Hur kunde jag tro mig vara någon?
Jag tappade nåt. Nåt i mig dog.
Jag ska inte tro jag är något. Och jag kan inte ta ens de självklaraste personerna i mitt liv för givna när d kommer till att glädjas för och med mig.
Minns inte när jag blev så sårad sist. Det gör ont.
Som fan.

1 från Dej till Mej:

Anonym sa...

Lägg inte din energi på det, spara den till dom som verkligen förtjänar den. Du är värdefull och unik och är så fin på alla sätt och det kan ingen ta ifrån dig! "Löve you because" Kram Jessica

Skicka en kommentar