Jag är ÖVERFÖRTJUST i ljudet av smattrande tangentbord, ni vet rasslet när när någon skriver så där rysligt fort vid datorn.
Att man borde ha koll på fingersättningen och kanske vara lagom kvick på det utan att tjuvkika också hade jag inte en susning om. Innan skolan började.... Jag har övat som en tok. Just för att jag också vill bli så där snabb, ha blicken på skärmen istället för näsan bland tangenterna och låta fingrarna dansa så där ansträngningslöst över knapparna istället för att bara använda tre av fyra fingrar per hand.
Jag har verkligen avundats alla sekreterare jag mött under mina praktiker och på mitt nuvarande sommarvik. sitter vi ibland upptill 8 personer och skriver samtidigt. Jag brukar stanna upp och bara lyssna, allt annat är tyst- bara 8 tangentbord som rasslar, ordentligt! Det där ljudet avgudar jag. Yrkesskada....;)
Alla har under mina två års studerande sagt att det kommer, att med lite övning och tålamod så vips är jag där jag också. Det var först idag som jag kom på att testa mig- hur har jag utvecklats under de här åren?
Tadaaaaaaaaaaaa:

Med rätt fingersättning och utan tjuvkik! Jag är på riktigt god väg iaf! :)
28 juli, 2013
¨Yrkesskada
15 juli, 2013
Den hederliga gamla dagboken
Jag kom på det...att jag saknar en gammal dagbok. Att skriva för hand och på ett sätt som inte behöver anpassas för alla andra, kända som okända. Kanske rent av bara anpassa det till mina barn. Lärdomar. För det har jag då rakt fått. Det är häftigt egentligen hur mycket mer man klarar, än man tror. Och hur de jobbigaste perioderna blir minnen som man uppskattar i efterhand, just för att man gått igenom dem blivit så mycket starkare och/eller fått insikter man aldrig fått annars.
14 juni, 2013
03 juni, 2013
Efter examen
31 maj, 2013
Jag ska banne mig tro på mig själv! Alltid! :)
"Mycket gedigen insats hela studietiden, grymt bra jobbat! :) Kan bara hålla med xxx om att du varit en fantastisk förtroendevalddessa år. Din arbetsgivare kan skatta sig lycklig för en sådan resurs,önskar dig all lycka i fortsättningen!"
26 maj, 2013
Vill inte!
24 maj, 2013
Examen
Jag är lika mycket nervös som förväntansfull inför min premiär som yrkesverksam medicinsk sekreterare. Undrar om jag någonsin hajar att jag grejade det...och med BRAVUR!
21 maj, 2013
Snart snart snart
19 maj, 2013
Underbara regniga söndag
Sedan igår hade vi bokat picknick med jordgubbar. Vi styrde om planerna, tände ljus och körde jordgubbsfrossa på altanen istället. :)


18 maj, 2013
Med de bästa så ordnar sig allt.
När småfolket somnat ringde jag min A. Alla borde verkligen ha en sådan underbar vän.
Efter en virrig vecka så är jag efter den här braiga dagen alldeles övertygad om att med de bästa så ordnar sig allt!
17 maj, 2013
Träning - det är jätteviktigt och jäääättehälsosamt!
Det som är komiskt är att man kan träna olika saker. Folk snackar om mage, armar och ben...men hallå? Vad hände med huvudet?
Dagens samhälle föredrar smala. Det är ju lika sant som tragiskt. MEN...föredrar samhället fysiskt vältränade människor där det är tomt i bollen?
Om alla tränade sitt eget sätt att vara lika mycket som sin kropp, då hade vi haft en lite snällare värld. Och jag är gärna kärringen mot strömmen om man bara får välja det ena. Jag tar hellre tiden till att rannsaka mig själv och hittar lärdomar i andra människor, med en rundare kagge på köpet.
14 maj, 2013
Jag är grymt bra och bäst i världen på att vara jag!
Så lätt det är att skylla på någon annan...att hitta någon annan som får bära bördan över saker som har blivit fel. Då slipper man ju ta ansvar själv. Helt otroligt fenomen..
Idag var jag på en fantastiskt givande föreläsning med Torkild Sköld. En fenomenal talare som lockade till lika många kloka insikter som härliga skratt. Några av alla klokheter jag fick med mig var att vi alla är ansvariga för hur vi reagerar på saker som händer omkring oss. Om alla la lika mycket ansvar på att sköta sina egna liv som jag la på mitt dåliga samvete, då skulle alla och även jag vara mycket lättare i sinnet. Jag kan inte fixa alla andra. Från och med nu ska jag göra mig själv lite viktigare, lite märkvärdigare och främst av allt fokusera på vad jag tycker om mig själv istället för bara vad andra tycker om mig.
06 maj, 2013
Ännu är inte den sista idioten född.
Ja, det är ju inte första gången man upptäcker att människor kan vara skrämmande. Inget nytt precis.
Men så tröttsamt att vissa personer måste hoppa på en annan människa bara för att få någon slags tillfredsställelse. En pik, en sur kommentar eller liknande. Egentligen bara en feg inlindad kommentar, som om personen haft någon slags "stake" helt enkelt uttalats: Jag tycker inte om dig.
Denna person har verkligen problem. Riktiga problem. En sååå tråkig attityd så det är tragiskt. Därför blev jag inte ens ett dugg ledsen men så arg. Vad får hon ut av det? Vad var meningen? Vi tycker lika illa om varandra och i min värld existerar hon inte. Det är sådana människor jag plockar bort.
Jag hade aldrig ödslat en sekund på det denna person tog sig tid till. Men uppenbarligen upptar jag tid i personens liv, eftersom hen- trots att vi knappt någonsin tilltalat varandra- var tvungen att skriva en kommentar till mig om något som hen (som vanligt misstolkat eller iaf tolkat till vad hen själv vill) och nu inte kunde låta bli att ta chansen att påpeka.
Så tråkig. Så otroligt tråkig så när min ilska över personens jäkla beteende väl hade lagt sig skakar jag bara på huvudet. Red upp ditt tilltrasslade mentala tillstånd, gå en anger management kurs och le mer än du stirrar så ordnar det sig nog....
Tack o lov så finns det så många fina människor i stora världen och även i min lilla och jag kan bara försöka vänja mig vid fakta,ännu är inte den sista idioten född.
Haha, första gången jag använder ordet "hen"! Känns ju tokmärkligt?!
01 maj, 2013
Circles
21 april, 2013
Innan du klagar...
Och absolut- jag instämmer! Många gånger är vi snabbare på att hitta de lite sämre sakerna än de bra i våra liv. Samtidigt tycker jag att man måste få tycka att dagen känns usel och att livet könns jädrans motigt för saker som inte kanske behöver handla om liv/död, allvarligare sjukdomar eller ekonomiska kriser.
Om vi nu ska tänka på att andra har det värre, kan vi då prova att testa medkänslan i de "vanligare" sakerna också...
Innan du klagar på dina föräldrar-det finns barn som växer upp utan en eller båda föräldrarna.
Innan du kastar ut vikthets i olika sociala forum-du kan trigga någon annans ätstörning.
Innan du klagar på "grannens jobbiga unge" eller "andras elaka ouppfostrade barn"-de barnen är någon annans barn.
Någon annan som älskar just det barnet eller barnen lika mycket som du älskar dina egna.
Innan du klagar på att personer inte engagerar sig i ditt liv- hur mycket riktig tid har du själv lagt i deras?
Innan du klagar på oförstående personer- hur mycket chans har du gett dem att förstå?
Innan du klagar på folks attityd till dig-vad har du själv gjort för att bidra till den där attityden?
Jag kan bli så trött på prettoklagandet. Det där klagandet som är i det fördolda eller som för personen i fråga är OK men för nån annan gör det ont, men det lägger inte personen en millisekunds tanke på, för att de är så uppe i sitt eget att klaga eller att inte klaga.
Alla kan visst försöka med det söndertjatade "tänk positivt" men jag hävdar bestämt att alla lika väl (om inte mycket hellre) kan tänka på att prova tänka utanför sitt eget bo. Tänk om ALLA emellanåt försökte relatera till någon annan än sig själv.
17 april, 2013
Men inte kan väl jag...
Många gånger tror man inte att saker ska ordna sig. Många gånger tror man inte att man kan fixa saker. Jag är ju liksom bara jag. En av alla och bara en pytteliten typ i stora vida världen. Den sista månaden har jag klarat så mycket. Trots att jag inte trodde saker skulle ordna sig. Trots att jag inte trodde att jag skulle fixa det. Och grejen är att det blev så galet mycket bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig OCH jag lärde mig en massa på vägen. Så minsann...jag, en pytteliten typ i stora vida världen grejade det. Och belöningen: Drömjobbet och en fantastisk förväntan över vad som komma skall!
Och som pricken över i:et lyckades jag få min benoperation framflyttad 1 1/2 månad så operationen blev av rean igår. Så himlans nöjd! Inte märkvärdigt ont heller.
O annars...två uppgifter kvar i skolan innan examen varav den ena är själva examensarbetet. Overkligt! Till skillnad från många av klasskamraterna är jag inte direkt ivrig över examen. Jag tycker helt enkelt det är så himlans kul att plugga! Nu hoppas jag att jag kommer in på någon av de 16 kurser jag sökt så blir det förhoppningsvis både jobb o skola till hösten.




