att om jag någon gång känner mig felbehandlad ska jag ge personen en chans att rätta till sitt "misstag". Jag kanske inte lyckas alla gånger, men jag ska försöka ge 100 % i att vara ärlig om jag känner mig sårad.
Jag sitter nu i en helkonstig situation där jag sägs ha gjort en annan person illa. Jag vet inte hur, när eller var?
Personen vill inte diskutera med mig. Det enda jag vet är att det handlar om mig eller fina M. Någon av oss ska ha sagt något som sårat en tredje person.
Från början tyckte jag bara det var larv och eftersom personen i fråga inte agerade på ett vuxet sätt stängde jag av.
Men idag har det tagit så otroligt mycket energi från mig. Folk lägger sig i det här o kommenterar det på FB. Och tror att vi andra inte ser.
Jag kommer imorgon att prova att skriva till personen och be om en chans att rätta till det som gått fel.
Det känns bara så nedrans tungt...Jag säger inte att jag är felfri, jag agerar säkert supermärkligt många gånger, men att bli "anklagad" och inte få veta vad man gjort så man kan rätta till det som blivit fel, känns inte ok. Inte ens rättvist faktiskt.
Som sagt har det tagit otroligt mycket energi idag o nu sitter jag bara o tänker på alla fantastiska människor jag har omkring mig som faktiskt uppskattar mig för den jag är.
Så...även om jag inte får en andra chans av den här personen, har jag så många människor med stora hjärtan runt omkring mig så jag klarar mig ändå.
19 november, 2011
Härmed lovar jag mig själv...
.
19 november, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 från Dej till Mej:
Hörru lilla fin vän, du skriver så kloka saker å jag blir bara klokare å klkare av att läsa här inne. Det du skriver just nu är jättefint skrivet tkr jag. Många hade bara sketit i det, å inte orkat bry sig liksom. Jag är som du, jag vill veta. "Vad sa jag eller gjorde jag? Hur kunde det bli så fel?? jag menade ju inte så, jag menade ju såhär" Klart som tusingen att man undrar vad som hände. Jag vet att du int eär en sådan peron som skulle sår afolk med flit, haha fick nästan ett såndär galet anfall, för det är sååå lååångt borta från dig...nej nej, detta stämmer ej å ja, jag tkr du kan skriva till personen i fråga å kolla om hon, han den vill prata. Då kanske allt löser sig å det visade sig bara vara ett missförtånd. Tkr inte det är ok att prata om det vid sidan om så på Fejjan, det kan bli hur stort å fel som helst. Hoppas ni löser detta...du behöver all din energi till annat. Lycka till å STORa bauta-mega-kram!!
Har säkert stavat jättefel i min långa roman, men du vet jag fick så bråttom när jag läste detta... ;)
Skicka en kommentar