Lillan blir lite större

Imorgon är "Lillfröken"s sista dag på lilla avdelningen på dagis. Galet.
Jag som avskyr avsked.
Okej...jag överdriver denna gång för nya, stora avdelningen, ligger ju faktiskt vägg i vägg och dom har mycket aktiviteter ihop. Men ändå...
Att inte få småprata med fröken M.
Att inte se fröken E´s iver när hon visar bilder i den digitala fotoramen i entre´n på vad barnen gjort under dagen.
Jag vet ju att saknaden blir kort. "Lillprinsen" kommer ju skolas in på den avdelningen nästa år.
Hoppas han kommer trivas minst lika bra som tösabiten gjort.

Köpt en varsin liten present till fröknarna och ett skrivit ett varsitt kort till dom.

Tyckte bilden var så passande till ett par rader från en liten till en stor. :)



I cellofan ska det föreställa en ängel med ett hjärta under armarna. På bilden ser den ju himla arg ut, men vi skyller på taskig kameravinkel eller fotografen,  för i verkligheten ser den lika snäll ut som jag. :)



Fröken E och Fröken M fick en varsin extra personlig hälsning, men annars fick de alla 4 de gemensamma raderna:

  " Tack för alla vackra sånger du lärt mig.

... för att du hjälpt mig klura ut obegripliga saker.

...för att du trott på mig när jag själv inte trott att jag kan.

Tack för din trygga famn de gånger livet känts så
där himla orättvist.

Tack för alla härliga skratt.

... för alla gånger du funnits där när världen känts för stor.

Tack för din värdefulla vägledning under mina första år, med mina allra första stapplande steg mot ett litet självständigare liv. Tack!   Kram S"

Nu ska jag avrunda och pynta det sista av självaste "Lillfröken"s present hon ska få imorgon bitti.
Klart damen själv ska ha en avslutningspresent.
Och japp...jag är galen i att ge bort presenter. :)

Afton!