Åter vid liv

antar jag.
2012 började på sista tänkbara önskvärda sätt. Eller ok, ett av de värsta tänkbara...Tänk, ibland ställs man inför saker i livet och man tror aldrig man ska överleva. Man våndas nästan tills man går sönder. Och jag gick nog sönder. Jag kunde inte äta med någon reda, inte sova, inte prata eller vara...Allt tappade på nåt sätt sitt värde.

Men, jag är starkare än jag trodde....för nu vet jag att jag tar mig ur det här också. Det värsta är över.
Ibland ställs man inför val där båda ( eller alla) beslut känns fel, men trots det, vet jag att jag tog rätt beslut. Jag följde mitt hjärta....

Det kommer ordna sig, det här också.

Tack alla som lyssnat, som brytt sig, som rått mig, som tröstat, som funnits där. De flesta bekymmer går att lösa med rätt människor omkring sig.