För övrigt

är jag så tacksam för A & H. Vad vore jag utan er???!!! Nada, noll, zeroooo!
Att det finns någon som orkar lägga tid på virriga stirriga mig?

Var hos rara H i går med "Lillfröken". Och som vanligt åker jag därifrån som en lite bättre människa, förundrad över att man kan bli så klok som H. Vi är ju lika gamla, eller ja, jag är ju ett par månader äldre...så d kan ju inte vara ålderklokhet heller. Eller är det jag som gått back med visheten...Jag vet inte.
Och när jag satt där, nerkurad i hennes soffa så kände jag att häääär...häääär kan jag stanna. H är en av de människor jag blir så himla lugn av. Det är få (om det ens finns någon) som ger mig den känslan.

O annars...ja...shit. Virrvarr. Kaos. Oordning. Jag befinner mig verkligen i ett inferno. Och jag lär mig mer o mer om människor. Och man slutar visst aaaaldrig att förvånas.

Sak samma...nu planerar jag min o systers Göteborgsresa nästa helg. Lördag-söndag åker vi till Göteborg för shopping och umgänge med Sveriges värsta bilförare- Anjas bästa kompis Maria. Kommer bli så himla kul! Dyrt, välbehövligt och hysteriskt!