av att inte veta vad jag ska göra med min fritid?!
Jag har svalt suckar och pip med gott mod de sista veckorna när mitt liv bestått av i princip NOLL egentid.
Jag avskyr egentligen ordet EGENTID...men jag kan inte vara enbart mamma och sambo. Det går inte Jag måste få vara lite jag. Pysslig, flamsig, hemlig och så dära...Annars blir jag frustrerad och allt mitt "fröken annorlunda" förtvinar.
Men nu...när jag väl fick lite tid för mig själv blir jag bara stressad. Får då istället kravet på mig att verkligen ta vara på min EGENTID. Göra allt jag tycker om med förhoppning om att hinna med ett par MÅSTEN.
Nix...jag bara är...och tycker att "The Man" gott kan komma hem från fotbollsmatchen han kollar på med vänner. Och "Lillfröken" behöver inte sova nu. Hon kan gott vakna igen. Hon kan vara uppe till 22. Så vi kan leka, skratta och kela. Och sen gå och sova i stora sängen....Alla tillsammans. För jag vill inte vara själv. Jag vill inte ha mer EGENTID.
2 timmar alldeles för mig själv...och jag klarar inte av det!
29 november, 2009
Jag blir stressad
Jag vet jag vet jag vet...
julpyntet på bloggen ser rent utav FÖR JÄVLIGT ut!
Men jag kunde inte låta bli att rota fram snön som jag svor på att aldrig ha på bloggen.
Och en adventljusstake bara MÅÅÅÅSTE man ju ha...
Okej, det matchar hyfsat illa med mitt rosa tingeltangel jag har och hjärta och blommor i rosa...
Jag vet!
Jag ska reda upp det. Jag lovar och svär. Behöver bara lite mera tid!
Har inte mycket utöver det vanliga att förtälja idag...
Ja, det blev ju inte att jag återkom i går ändå...Behöver jag nämna att klockan 22 rusade fortfarande "Lillfröken" och vägrade göra annat än leka "kurragömma" och "Björnen Sover".
Har inte mycket utöver det vanliga att förtälja idag...
Nu är denna jobbhelgen avklarad och jag ser fram emot kommande helg, långledig!
Var supertrött i morse när klockan ringde och jag snoozade alldeles för många ggr. Men i tid kom jag i alla fall.
"Tobbe" roade mig och stod ut med mitt trams och flams så jobbtimmarna gick av bara farten, ändå.
Var på middag hos mamma med min lilla familj och "Lillebror"s.
Blev ingen julskyltning för vår del idag.
"Lillfröken skippade sova middag och hör o häpna- SOMNADE 18.30!
Okej...jag anar att hon ropar mamma klockan 05.00 i morgon bitti...ska försöka att le glatt och sjunga "Godmorgon"då.
Det bästa med I DAG har varit...
att när jag kom hem hade "The Man" och "Lillfröken" pyntat och städat superfint!
Och jag möttes av 2 bedårande leenden!
28 november, 2009
Jobbhelg
Japp, i helgen är det min tur att jobba. 4 timmar per dag, då är det förbjudet att ens fälla en suck. Så jag bara nickar och ler.
Har inte bloggat på 2 dagar! Skoja min doja att jag har abstinens i både fingrar och skalle!
Anledningen är helt enkelt "Lillfröken" som vägrar sova på kvällarna. Hon är utan problem uppe till 22 och om man inte lägger sig då så är det alltid något annat som måste prioriteras. Men vi kör stenhårt med "det är bara en fas, det går snart över" för att undvika att slita av vårt hår. I annat fall hade vi båda varit skalliga vid det här laget.
Tog ju svininfluensa-sprutan i torsdags. Kändes verkligen inte! Och då är jag hysteriskt spruträdd och kände verkligen efter i minsta detalj så jag skulle hinna få ur mig ett AJ åtminstone, men det hann jag inte.
Inga biverkningar. Alla har pratat om grymt ont i armen, inte jag! Känner verkligen ingenting. Pyttelite träningsvärk känns det som men inget jag reagerar över.
I går kväll fick jag som ledvärk och konstig frossa de sista timmarna av kvällen men det är puts väck idag.
Nähä, måste gå igen. Återkommer i kväll. Hoppas jag!
25 november, 2009
Jag är så tråkig...
Har ingen energi över när jag kommer hem. Bara så trött!
"The Man" är definitivt inte roligare än jag.
Tack o lov för "Lillfröken" säger jag bara.
Den lilla fröken får en att orka, ändå.
I dag har jag förvisso lite lite rätt att vara pipig...Jobbade till 20. Vem är "highlife" vid 20 liksom? Eller?
Hemligheter är för den delen kul. Himla kul!
Jag och Hannah utbytte hemligheter idag. Höll på att skratta i hjäl oss! Jag fick huvudvärk mitt i gapskrattet och har haft det sen dess.
Fast det var värt det. Så kul var hemligheten.
Jag brukar säga att jag alltid ska vara värst...Jag ändrar mig.
HANNAH, ska visst alltid vara värst.
Fortsättning följer...
I morgon blir det vaccinering för min d el som det ser ut nu.
Livrädd!
Men alla som jag frågat, säger verkligen att själva sprutan inte känns. Så om den nu skulle göra det, så kommerjag ta ut en hämnd på ALLA som sagt så.
"The Man" är i väg och kollar på nån fotbollsmatch och "Lillfröken" somnade för en halvtimme sen...( japp- åter "jag-vägrar-somna-innan-21.30- om- ens-då-perioden är här)
Lyckades med ett sovande öga slita mig från soffan i sista sekund för ett par rader på bloggen.
Men med vilande humor och trötta ögon avrundar jag väl här då.
Jag vet, jag har blivit otroligt tråkig...Sorry!
24 november, 2009
När jag bara ska vara mig själv
för en stund så måste jag också ägna en stund åt den dära känslan som kallas vemod.
Och då räcker det att lyssna på herr Winnerbäck.
Förresten så var i dag första dagen med Hannah på nya avdelningen. Kände mig genast lite mera hemma med Hannahs fnitter intill mig.
Förresten två, så saknar jag "Anjeska". Asmycket.
Nu ska jag bara vara Katja för en stund
Lyckades natta "Lillfröken" för ca 30 minuter sen . Tänkte kolla på mitt enda måste-program "Desperate Housewifes" men hade så många måsten...och satte genast i gång med allt som bör fixas.
Ny overall ska beställas, skor, vantar, mössa- för allt MÅSTE ju matcha, ändra jobbtider, räkna timmar, planera upp morgondagen, säga hej till bekantskaper på fb-vilken tur att fb finns tänk tiden när det bara var telefon som var ett alternativ, ångest för att jag fortfarande inte kommit på en bra födelsedagspresent till kära "gladys" som faktikst fyllde år för 2 veckor sen, kolla mail, plocka undan, plocka fram...
Nä, jag bara la allt åt sidan.
Det tar emot men jag orkar inte.
Jag måste få en liten liten stund till att bara vara.
Bara vara Katja. För mig själv.
Kom till jobbet vid 13 och en knapp timme senare hade jag hysterisk huvudvärk...
Vid fika runt 15 slog det mig att jag inte ätit något på hela dagen. Bara kaffe.
Kastade i hop mina saker vid 16.45 och sprang ut till bilen.
Hem och äta i panik, packa "Lillfröken" lekväska, hem med henne till mamma/mormor, notera att vi är i god tid till mötet kl 18, in och handla mat till våra svältande katter, noterar att vi är på gränsen till sena till mötet kl 18 och köra i ösregn till dagis.
Jag som oroat mig så för dagis, inskolning, bemötande, om fröknarna verkligen brinner för sitt jobb, prioriterar dom alltid barnets bästa, förstår som min oro...osv...
Vi har fått ett alldeles fantastiskt dagis! Supertrevlig personal med precis samma värderingar som jag! Det känns så rätt!
Så 11/1 kör vi...Då är dagen D för inskolning!
Jag och "The Man" lämnade dagiset 19.45, hem t mamma/mormor, kasta i mig en kopp kaffe med ena foten nästintill kvar i hallen, pussa övertrötta "Lillfröken" som vägrade åka från mormor utan mormors äggklocka som är i form av en kanin, rusa i ösregn med tokledsen "Lillfröken" som är jättearg för att hon inte får gå sj'lv i strumpor i regnet ut till bilen, hem, förbereda nattning, och så äntligen få kasta sig i ligga i soffan med barn, snutte, nalle och äggklocka förstås.
Jag förundras över mig själv idag kan jag säg.
Jag är alltså rätt bra ändå!
