Tack

mamma för att jag JUST NU får chans att uppleva en stund tystnad.
Tro inget annat än att jag älskar när huset är fullt av barnröster o deras skratt. Dock har de sista två veckorna mest bestått av bråk o sjukdomar. Jag behövde verkligen en stund till att få plugga sammanhängande och bara få vara i tystnad. Redan nu, efter en timme, har lugnet infunnit sig.
Gossebarnet är på dagis men tösen har halsfluss och fick chans att leka hos mormor, till hennes stora lycka.

Jag skumläser om lagar inför morgondagens hemtenta. Lagar liksom...Jag? Jag som inte ens kan göra det dära paragraf-tecknet.

Nä, en kopp kaffe och lite effektivitet.
Allt ordnar sig nog. Till slut.