" I bland får man vara nöjd med det man har, det är inte alla som har så mycket"
Från en som inga har och tycker det är det är ännu mer orättvist
Jag beklagar. Jag känner frustrationen och det gör ont i mig att någon behöver gå igenom det här.
Men att vara nöjd...
Är det rätt?
Ska jag stanna och slå bort önskningar och längtan som äter upp hela min kropp?
Mitt hjärta fungerar inte så.
Jag har sagt det förr, det borde vara turordning på storken, men det fungerar inte så.
Jag ÄR obeskrivligt tacksam och överlycklig för att vi fått "Lillfröken". Att ha ett barn och att önska ett andra är annorlunda än att önska sig sitt första, men tro mig, det gör banne mig inte mindre ont i hjärtat och själen. Jag lovar.
Jag tar personligen faktiskt illa upp av en sådan kommentar...
Varför ska jag behöva vara nöjd?
Har inte mitt barn rätt till ett syskon? Har inte vi samma rätt som "alla andra" att älska ett, två, tre, fyra eller fem barn?
Jag hade lätt kunnat skriva exakt de raderna själv innan älskade "Lillfröken" flyttade in i magen...
Jag tyckte då att folk som hade ett barn inte hade rätt att klaga...
Men säg mig...Om man idag står på en klinik som helt har vårt barnantal i sina händer med gråt i halsen och hopp som man vet vänds till förtvivlan och på samma parkering hör en 15-årig tjej berätta att hon nu fått abortpiller...
Säg mig? Är inte det orättvist?
Vi har ekonomin, kärleken, viljan, längtan, värderingarna...- allt allt allt som ett barn behöver...
Varför såg inte stjärnorna till att det livet flyttade in i min mage? Eller din?
Det är orättvist...
Det är ju det jag sagt hela tiden.
17 december, 2009
Måste jag vara "nöjd" ?
.
17 december, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 från Dej till Mej:
Lilla fina vännen!
Det spelar ingen roll alls hur många man har eller inte har. Längtar man så gör man å det FÅR man. Jag säger som du att man kan inte stänga av sina känslor eller sitt hjärta.
Du som är så fin, go, snäll, underbar, fin mamma, söt, vacker, stort hjärta...ja listan skulle kunna göras meterlång...men då känns det extra mkt i ens hjärta. Jag önskar med...jättemkt! För jag vet hur mkt det betyder för dig, för er.
Nej, det är abslout inte rättvist, det gör ont när det blir en kamp, utan resultat.
STORA kramar till dig min vän ♥
Det jag menar är att ni ska vara glada för ni har fått ett liv till er. Många kämpar år ut och år in. Inget händer! Missfall på missfall. Var glad ändå att du har din ungdom kvar. Själv har jag blivit för gammal för att få någon hjälp över huvudtaget.
Du ska veta hur hårt det skär i hjärtat när man ser växande magar. Än värre när man får höra att "det råkade bara bli ett barn till" eller det var inte planerat. Eller som när en 15 åring vill ha dagen efter tabletter. Eller diskussionen ang abort. VEM har rätt till att ta ett liv?
Barnlös kvinna som har fått lära sig att leva med att livet verkligen är ORÄTTVIST
Skicka en kommentar