Mest gnäll

tror jag det blir idag i bloggen...Är ofattbart trött! Jag som vaknade så himlans piggelin i morse.
Otroligt trött men för upptagen för att vila. Tänk så bra det varit om man kunnat sova med ett öga?!
Man hade kunnat vila på väg till jobbet, på jobbet, på väg hem från jobbet, medan man lagar middag, medan man umgås med vänner och familj och ja, till o med medan man bloggar. Hade varit superduper!
Men än så länge fungerar männsikans sovande endast med två ögon stängda. Fast sånt kanske utvecklas på några århundraden eller två.

Hursomhelst...
"The Man" och "Lillfröken" for till "Lillfröken"s farmor.
 Jag tänker inte göra en enda vettig, viktig, nödvändig eller behövlig grej under tiden dom är i väg. Jag ska bara sitta här. Kanske, kanske transportera mig själv till soffan, men inte mer.
Jag som hade såna planer på allt jag skulle få gjort här idag...Eh...jo men visst...
Påbörjade projekt "garderobsrensning" i går men kom bara halvvägs...
Tänker INTE INTE INTE fortsätta idag...
I morgon är en annan dag heter det ju...väl?

Nästa vecka är PESTEN!
På tisdag ska jag till tandläkaren och på fredag ska "Lillfröken på 18 mån. kontroll och vaccineras för mässlingen och vad det var...
Asså ja kommer inte sova en hel natt förrän på fredag...
Vet redan att jag komemr sitta och hyperventilera hos tandläkaren på tisdag redan i väntrummet och jag vet också precis hur samtalet kommer låta när jag väl gått med på att sätta mig i tandläkarstolen:
"Andas, Katja. Djupa andetag." "Var inte ledsen". " Vi ska bara titta idag".
Sen kommer hudfärgen försvinna och jag blir askgrå och då föreslår dom att vi sänker stolen och pratar mig till rätta tills jag gråtit klart och till slut går med på att dom får väl kolla då. Men ingen borr, inga konstiga krokar, inga lampor, inga speglar, och helst vill jag inte höra dom rabbla de konstiga namnen dom har på tänderna. Samma visa, varje år...

Och när det väl är överstökat ska jag då behöva våndas för "Lillfröken" som på fredagen ska utsättas för min andra skräck: SPRUTA!
Nog om det. Får hjärtklappning.

Ja, där tog det stopp. Typ. Nu kan jag inte tänka på annat än de där otäckheterna...Åh...