Jajemen!

Glassfest avrundades med skrikfest som avslutades med sovfest...förhoppningsvis...
"Lillfröken" har hamnat i -vad vid finare namn kallas - någon typ av "utvecklingfas"...
Jag skulle hellre kalla det SKRIK TILLS MAMMA FÅR PANIK!
Visst, hon har varit en envis fröken sen dagen då hon först såg världen, men det häääär....OOOO MY....
Envishet säger jag ingenting om, det är faktiskt en god egenskap i mångt och mycket...men när det inte har några gränser?!

*Vill ha penna, får inte pennan inom 23 sekunder= skrik till man blir högröd i ansiktet
*Får pennan= skrik, mörkröd i ansiktet, drar sig i håret
*Mamma frågar vad "Lillfröken" menar= skrik tills rösten sviker och flax med armarna åt alla tänkbara håll

 PAUS

*Vill att katten "Doris" ska pussa henne, men det vill inte Doris eftersom katter inte har något behov av   pussar=skrik till man blir högröd i ansiktet
*Doris springer åt motsatt håll när skriket får både människoöron och kattöron att tjuta=skrik, mörkröd i ansiktet, drar sig i håret
*Mamma försöker förklara att Doris blir rädd men tvingar nästintill kattstackaren fram till "Lillfröken"=skrik tills rösten sviker och flax med armarna åt alla tänkabara håll

PAUS

Ja, tyvärr ser eftermiddagarna och kvällarna ut så sen ett par dagar tillbaka.
Från morgon till middagstid är det däremot bara glada miner?!
Vad är tanken att hon ska utveckla med det här då? Vilja? Prova mammas och pappas tålamod? Stärka sin självkänsla? Lära sig innebörden protest? Utmana? Ja, jag är loooooost...
Hoppas att den här "utvecklingsfasen" ersätts av en lite roligare...Typ "nu är det dags att lära sig snacka".

Barn är ju så himla härliga, men japp, utmanande också. Just dom här perioderna; när man är mitt i dom kliar man sig i skallen och undrar hur man ska klara sig igenom det här och måtte det snart vara över. Och när dom väl är över minns man dom knappt?

Nåja...Vips så är hon lite mer sig själv igen och kanske resulterar det här till en lite tuffare tös i framtiden.

I dag var det skratt och kramfest på jobbet må du tro!
Jag fick tjänsten jag sökt och dessutom fick kära Hannah den andra tjänsten! Vi sken som solar!:)
Inom ett par veckor börjar vi i en alldeles ny grupp, med nya kollegor och ny gruppchef. Men det känns skönt att vi har varandra. Det blir inte lika nervöst då.
Ska bli superskoj!
Det är på samma arbetsplats, bara en annan avdelning. Och jag kommer fortfarande jobba med kökssortimentet. Det ligger mig fortfarande varmt om hjärtat än efter 7 ( ! ) år.

Har så mycket jag vill hinna med innan det är sovdags, men vet inte vart jag ska börja???
Får klura ut bästa kvällsagendan över en kopp kaffe.

Svejs!