Oj! Jag har en följare- jag kallar det fan! Min kompis "Gladys"!Yehooo!
Min syster Anjeska kan vi kalla henne nu, ringde o så slog det mig att henne har ja knappt nämnt. Men där har vi ett ämne som man inte avverkar på en kväll...Får nog återkomma till Anjeska ett flertal ggr...Ojojoj!
Vi har alltid pratat om att vi skulle skriva en bok i hop. För vi har levt ett galet syskonliv!
Vi har alltid hängt i hop- Anjeska och jag.
Vi fick ju en stackars lillebror oxå. Han fick nog inte va me oss så mycket...Jo, när han ville var brevbärare, vilket innebar att han körde med sin lilla traktor och petade in diverse papper under dörren till vårt rum...Eller när han ville leka hund, vilket innebar att vi ställde en skål med vatten som han fick stå o dricka ur...som en hund...tills vi inte ville leka mer.
Åter till Anjeska...När vi var yngre så påpekade många att de inte kunde fatta att vi var så bra kompisar OCH systrar.
Vet inte vad ja hade gjort utan Anjeska.
För...va kan det va...typ 5 år ? sedan så fick vi för oss att vi skulle dela lägenhet...Ja, det var ju oxå en historia för sig...
Vi ägnade oss en hel del åt att "busringa"...Låter säkert sjukt barnsligt men näää då! Vi övade på olika röster och skapade olika historier så till slut hade vi våra alter ego. Anki-the wild child uppkom under just en busringning.
Vi har genom åren oxå haft en förkärlek till att klä ut oss. Vi har utklädda åkt runt i bil och smygit på folk, vi har spelat in egna musikvideor....
Ett par ggr har vi fått med oss lillebror oxå. På senare år har den stackaren repat sig och är nu "en av oss". Inte bara brevbärare och hund alltså.
Anjeska har ALLTID varit rädd om sina saker...inte BARA om sina brillor....
Detta innebar att man aldrig fick vara på hennes rum. Man fick aldrig låna någonting...
Så fort hon lämnade huset av någon anledning dök man in på hennes rum o passade på att titta på hennes dyrbara saker, prova en läpp-penna typ....
Min bror tog vid ett sådant tillfälle chansen att prova Anjeskas ansiktsolarie...
Det var hennes dyrbaraste sak just då.
Lillebror (var väl runt 12 år) hajjade ju inte att man ska sitta på ett visst avstånd...Stackaren fick blåsor i hela ansiktet...Världens sår mitt på snoken och ögonlocken var illröda...Läkaren sa att det till o med var nära att han skadat synen!!!
Jag och Anjeska är inte världens mest begåvade personer, men fasen...det är nog få som kan roa oss som vi.
Nu var det ju inte bara kalas när vi bodde i hop ....När alkoholen kom in i bilden blev vi oftast ovänner. Vi slogs till o med en gång...Skulle ha efterfest men nja...Det blev jag och Anjeska som slogs och min kompis Gladys och Anjeskas kompis stod nog mest och undrade vad vi höll på med...
Anjeska skrek mitt i alltihop att jag skulle akta hennes glasögon...
( Hennes glasögon är oxå en sak som förföljt mig och min bror hela livet...Alltid skulle man akta hennes glasögon...I princip innebar det att hon kunde kasta vad hon vill i skallen på dig, men du fick absolut inte ens titta åt riktningen av hennes brillor...
"för dom kan gå söööööööönder...."
Dumma som vi va tog vi alltid hänsyn till de där brillorna med...)
Men jo, jag troooor att som klarade sig...eller ev att dom blev sneda?
Dagen efter skrattade vi mest åt det och oroade oss för vilka som kunde sett slagsmålet...Var visst så att vi bodde på nedersta vån. utmed en gata...där i princip hela ortens befolkning brukar traska förbi...natt som dag...
Gu´ja...sitter o flabbar för mig själv....Helt galna! Får massa flashbacks....Vi borde bannemig skriva den där boken....
0 från Dej till Mej:
Skicka en kommentar