Hjärtat, samvetet & modet

En galen situation infann sig i morse...Ni vet i ett sånt där ögonblick när man bara tittar ner på sig själv och iakttar .Visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men jag valde att skratta. Länge.
Ja vet...trist..men mer detaljer kan jag inte ge för tillfället...

Fick ett medelande på bloggen från Mathilda som sa att jag kunde få komma hem till henne och spela på deras piano och att hon skulle lära mig vad hon kunde?
Se upp, Mathilda- ja menar verkligen allvar! Jag MÅSTE lära mig. Men det där med noter....*krafsar mig i skallen*...verkar ju vara rätt knepigt...

Har varit himla mycket sista tiden...Känns som det börjar plana ut men det återstår en del. De värsta bitarna är kvar kan man säg. Hjärtat, samvetet och modet har lite till att utsättas för innan det blir helt lugnt.
Fast å andra sidan...gillar ju inte riktigt när det är heeeeeeeeelt lugnt heller.

Om man vill komma bort från allavaret ska man ta sig tid att slå sig ner med 3-åriga brorsbarnet Lilleman W. han är klok som en bok. När man sitter med han och lyssnar på alla hans -tagna från luften -meningar så inser man vad som är viktigt i livet.
Han är min idol!
Jag tror faktiskt jag och Lillfröken ringer Biborka och bestämmer träff BUMS!

Adios!