Det är en märklig värld...

Fick en barnvakt...bara så där?!

Fortfarande snopen trots att dom har varit ute i 20 minuter.

"The Man"s kusin kom bort och skulle hjälpa till med husarbete men tog med sig " Lillfröken".

Vad ska jag göra nu?

Passade på att bli irriterad...nu när man har tid menar jag

...på Twitter.

Tydligen problem med uppdaterandet.

Jag har ju skrivit massor av roliga små kommentarer som aldrig publicerats.

Och så passade jag på att kika lite på Aftonbladet.

Ögonen hamnade på en krönika om barnmisshandel.

Mådde illa, fick svälja gråt och skaka av mig ilska.

Måste få bort dom tankarna.

Snabbt!

Det är det där jag menar...

Med att det är en märklig värld, full med ännu märkligare människor.

Så många kämpar förtvivlat för att få ett barn. De svämmar över av längtan efter en underbar liten människa att få älska, att uppfostra att lära bli en klok, unik, lycklig, älskad människa.

Men de kan inte få några barn.

Eller får dom kämpa...tills modet sviker dom.

Först då...välsignas dom.

Varför är finns så många hemlösa barn?

Svältande barn? Misshandlade barn? Oönskade barn?

När vi var mitt uppe i kampen, bland sprutor, tabletter,

undersökningar, humöret från helvetet, frågor, svar...tänkte jag ofta på det...:

Varför blir så många, som inte vill eller borde, gravida? Men inte jag?

Varför är adoptionskraven och alla gällande regler så många att de knappt ryms i världens tjockaste bok...

Okej, jag förstår det nu, men inte när jag satt där...

och bara längtade efter någon att ge all min kärlek.

Tack för att du kom till oss, älskade "Lillfröken".

Jag ska ge dig all kärlek i världen!