I bland glömmer man bort personer som man verkligen saknat!

Bara jag tänker på mina arbetskamrater...

Så många som försvunnit, men också dom som finns kvar.
Eddy ( slutat ) som jag nämnde tidigare, får mig att tänka på Olof ( numera endast helgjobbare? ) som är så himla trevlig och omtänksam.
Olof får mig att tänka på Hannah som är som en pratig lillasyster som man rår om. Hannah ( KVAR) får mig att tänka på Sanna ( pluggar numera) som slutade och Julia ( slutat ).... Julia, klok som en bok! Och klok som en bok, då tänker jag på Hedvig,
även "Lillfrökens" gudmor, hon slutade och började plugga.
Och när jag tänker på Hedvig, tänker jag på Maria- mitt levande uppslagsverk och min mentor. Och så Tobbe...Han slutade bara för ett tag sen. Jag fick ett mail och jag satt och grät..."Tobbe"/ Torbjörn är verkligen precis som min bror till sättet.
Jag kan knappt skriva om det bara...blir helt lipig. Kan nog ärligt säg att det är den bästa killkompis jag haft! Trots att även han har de barnsliga tendenserna som "Lillebror". :) Men mitt hopp ligger hos våra barn. En dag ska "Lillfröken" bli i hop med "Tobbe"s raraste Liam. Så då får vi gemensamma barnbarn!
Och så Stina, alla tiders Stina "Bambina" ( kvar TACK O LOV)...
Och Jonas...Håller fortfarande tummarna om att vi en dag ska få jobba i hop igen.
Har säkert glömt nån...

Jisses....Jag saknar dom alla mer än jag kom i håg!
Hannah! Se till att du, Stina och Olof tar emot mig med öppna armar när jag kommer i september. Vi måste hålla i hop!