...plötsligt vänder det...
och jag kommer på mig själv med att le.
Det behöver inte vara något märkvärdigt...
en tanke, en gest, i bland till o med bara ett ord, en bild
...eller en låt. Och så ler jag...
Och hjärtat slår igen.
Och jag andas.
18 juli, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 från Dej till Mej:
Skicka en kommentar