Till min kära vän VMAX

Förresten, i går mailade jag lite med både forna arbetskamraterna Jonas och " Tobbe".
På vägen till jobbet hörde jag någon som ropade på mig när jag for förbi som en virvelvind på min cykel på IKEA-parkeringen. var ju "Tobbe" för allsin da´r.
Hade följe en kort bit och insåg när jag äntligen träffade honom att jag saknat han mer än jag trodde.
Ska bli så kul att han kommer tillbaka till jobbet. Nog om "Tobbe", jag kommer alltså få chans att nämna "Tobbe" fler ggr framöver.

Men så Jonas då...VMAX, som jag hellre kallar han...Hans dagar på IKSC tillhör det förgångna...for ever and ever tyvärr.
Hannah, en annan arbetskamrat som jag också nämnt tidigare hade visst tipsat VMAX om min blogg när jag skrev ett annat inlägg om han här i bloggen.
Det kröp fram att han brukar kika in här emellanåt. Superkul!!!
VMAX är fantastiskt rolig! Jag komemr aldrig att förlika mig med att vi aldrig mer ska få jobba i hop.
Jag kommer så väl i håg när han slutat så pratade jag med min chef om det en tid senare, om hur tomt det skulle bli utan VMAX på jobbet.
Chefen instämde till fullo men sa att en dag kommer du hitta någon som påminner om honom. Du kommer få nya arbetskamrater och kanske finna någon som han.
Men där hade min chef fel.
Jag har massa superbra jobbarkompisar, men ingen som VMAX.

VMAX berättade i går att han läst mitt tidigare inlägg där jag nämnt honom SE HÄR och var oerhört smickrad av dom raderna.
Svarade förstås honom med att jag då skulle skriva om han i bloggen igen. Men det avböjde han förstås blygsamt. Och då måste jag ju göra tvärtom! :)

Jonas, du är skyldig mig en lunch!