Jag vill ha

en dagbok med sidor som luktar gott och med ett lås i guld. Alltid bära med mig de små nycklarna så att de aldrig kommer i orätta händer. Har ett väldigt behov av att tömma mitt inre. Där är fullt nu, men det dyker bara upp mer och mer som jag inte kan hantera. Sånt som jag själv inte kan sätta ordet på....
Jag har ett otroligt behov och en stor lust att måla, men tiden finns inte. Eller tar jag den inte. Om jag inte får vara kreativ så är det inte längre jag, och då kvävs jag.
Måste få klockan att gå lite saktare.
Jag har alltid varit så öppen. Alltid kunnat prata om allt, även med personer jag inte borde. Men någonstans slöt jag mig och började lagra alla mina känslor och tankar. Nu vet jag inte hur man gör...Ett virrvarr som jag inte kan reda ut.

Fortfarande inte tröttnat på den här låten...eller min låtsaskille.
Tyvärr gick det inte att ändra storleken på bildrutan så ni får ta att den täcker halva bloggen...Ok, något överdrivet, men sån är ju jag.


Everything to Me